TCO

TCO, eller tjänstemännens centralorganisation, är en partipolitiskt oberoende centralorganisation som vid skrivande stund samordnar drygt 1,4 miljoner medlemmar. Centralorganisationen verkar för att deras medlemmars intressen ska belysas politiskt för att ge dess medlemmar än bättre arbetsvillkor. TCO verkar även för att den ökade pressen och stressen inom arbetslivet ska minska. 

Centralorganisationen består av 14 medlemsförbund som alla samarbetar för att TCO:s medlemmarnas intressen ska uppmärksammas. Det högsta beslutande organet är dess styrelse som utses vart fjärde år via en kongress. Centralorganisationen har ej heller någon gemensam A-kassa, för att bli medlem i en A-kassa får du ta kontakt med ditt medlemsförbund och ansluta dig till deras respektive A-kassa.

För närvarande arbetar centralorganisationen främst för att dess medlemmar ska kunna utvecklas i sitt yrkesverksamma liv. Detta genom att verka för ett större utbildningsutbud samt bättre studiefinansiering för dess medlemmar. TCO vill även se en skattereform där utbildning, ansvarstagande och företagande gynnas. 

Centralorganisationen vill även se en mer jämställd föräldraförsäkring samt att män och kvinnor båda ska ha rätt att arbeta heltid. Centralorganisationen verkar även internationellt, främst inom EU. Detta för att fler medlemsländer ska kunna ta del av bättre arbetsvillkor och starkare fackförbund.

LO

Landsorganisationen i Sverige, eller LO, bildades 1898 och har sedan detta år vunnit många viktiga segrar gentemot bland annat arbetsgivare. Centralorganisationen ligger bakom bland annat rösträtten, rätt till semester, rätt till arbetslöshetskassa och rätten till rimliga arbetstider, för att nämna ett mindre axplock.

En historisk tillbakablick

En intressant tillbakablick kan ges till året 1995 då den amerikanska leksakskedjan Toys R Us etablerade sig i Sverige. Kedjan ville enligt den amerikanska modellen godtyckligt betala ut de löner de tyckte att personalen förtjänade.

Och när arbetsgivare använder sig av sådana taktiker är det inga fallskärmsavtal med bonusar det är fråga om - lönerna var rent ut sagt dåliga. Företaget påstod lugnt och säkert att de inte slutit fackliga avtal i någon del av världen och tänkte inte heller göra så i Sverige. Förutom dålig lön rådde även en orättvis personalkultur där de anställda kontrollerades in i minsta detalj.

I Maj 1995 gick butiker i Stockholm, Malmö och Göteborg ut i strejk för att motsätta sig företagets usla arbetsvillkor. De strejkande och centralorganisationens egna fackförbund Handels fick motta stark kritik från bland annat massmedia samt borgerliga politiker. Stödet var dock stort från det egna fackförbundet som i sin tur fick stöd från andra LO-anslutna fackförbund såsom Transport som vägrade leverera varor till Toys R Us.

Även förbund från andra centralorganisationer, därav TCO, valde att blockera ekonomiska transaktioner till företaget. Efter många månaders kamp segrade fackförbundet Handels och ett kollektivavtal skrevs under.

Sveriges samlade fackföreningar inom främst LO visade sin styrka gentemot multinationella storföretag. Utan en stark facklig rörelse hade sannolikt anställda på Toys R Us än idag fått lida av dåliga arbetsvillkor och orättvisa löner.

Segern visar på ett bra sätt centralorganisationens styrkor

Ovanstående scenario beskriver centralorganisationen på ett bra sätt. Starka fackförbund existerar och ställer upp för varandra om de känner att arbetsgivare behandlar dess anställda illa. LO verkar än idag för att orättvisor inom arbetslivet ska komma upp till ytan för att de ska kunna uppmärksammas och bekämpas.

Aktuella frågor inom centralorganisationen är bland annat dess medlemmars rätt till företagshälsovård samt ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. LO är tätt (om än något lösare än tidigare) knutet till riksdagspartiet Socialdemokraterna och består idag av sammanlagt 14 medlemsförbund.

Fackförbund inom LO

Byggnadsarbetareförbundet

Elektrikerförbundet

GS-Facket

Handelsanställdas förbund

Hotell- och restaurangfacket

Industrifacket Metall

Kommunal

Livsmedelsarbetareförbundet

Musikerförbundet

Målareförbundet

Pappersindustriarbetareförbundet

Seko, Service- och kommunikationsfacket

Transportarbetareförbundet

Kommentarsregler

För allas trevnad har sidans administratörer tagit fram ett regelverk vad gäller kommentarsfunktionaliteten på sidan. Besökare uppmanas följa de regler och råd som ges nedan.

Gör inte reklam för dig själv eller din webbsida

Kommentarer som innehåller länkar till webbsidor som inte har med artikeln/sidan att göra kommer omedelbart tas bort. Om du länkar till en sida utanför denna webbplats önskar vi att du förklarar varför länken publiceras.

Vårda ditt språk

Håll svordomar och övrigt ovårdat språk till ett minimum. Enstaka svordomar som skrivs i affekt och inte är riktade mot specifika individer eller grupper kan vid enstaka fall accepteras. Tumregeln är dock att samtliga svordomar och diverse ovårdat språk modereras bort.

Behandla samtliga individer som väljer att kommentera väl

Personangrepp och trakasserier kommer inte att tolereras. Så ej heller sexistiska, rasistiska eller homofobiska kommentarer som är ämnade för att missakta en individ eller en grupp människor. Kommentarer eller diskussionsdelar som avsiktligt är skrivna för att provocera kommer även de modereras bort.

Posta kommentarer på svenska

Denna webbsida stödjer enbart kommentarer på svenska. Kommentarer på andra språk modereras bort.

Rapportera kommentarer som bryter mot regelverket

Om du ser en kommentar som är uppenbart olämplig – flagga vid dessa fall denna kommentar så undersöker vi moderatorer ärendet närmare.

Förhandsgranskning

Vi förbehåller oss rätten att förhandsgranska kommentarer innan de publiceras. Kommentarer som bryter mot sidans regler tas bort.

Vad bör jag tänka på när jag byter fackförbund?

Nedan listar vi sex steg som vi anser gör ditt byte av fackförbund enklare. Om du önskar lägga till eller revidera någon av punkterna, diskutera gärna nedan.

1. Om möjligt, använd dig av e-post eller e-postformulär när du begär utträde från ett fackförbund. Om du avsäger ditt medlemskap muntligt via till exempel telefon är det ord mot ord som gäller. Tack vare epostkommunikation kan du alltid bevisa att du begärt utträde. En muntlig överenskommelse är dock lagligt bindande i teorin men sällan i praktiken. Vi utgår från att alla förbund som listas på denna sida är ärliga men misstag kan ibland ske vid verbal kommunikation.

2. Byten genomförs nästan helt uteslutande vid månadsskiften, likt många andra typer av avtal. Se därför till att inte vänta för länge med att säga upp ditt nuvarande medlemskap för att slippa betala dubbla avgifter.

3. Många fackförbund erbjuder mertjänster tillsammans med medlemskapet. Exempel på dessa kan vara medlemslån, bolån, elavtal, förmånskort och rabatter på resor med mera. Kontrollera alltid med det förbund du begär utträde från vad som gäller beträffande dessa mertjänster. I vissa fall kan medlemsförmåner föras över till ditt nya förbund – andra gånger kan det visa sig betydligt svårare.

4. Var tuff – du har bestämt dig för att genomföra ett byte av en anledning. Låt dig inte pressas av kollegor eller fackliga representanter att stanna kvar i ett förbund där du inte trivs eller du inte tycker ställer upp för dig och din rätt till ett värdigt yrkesliv.

5. Du kan vid flertalet fall vara tvungen att skifta A-kassa när du byter fackförbund. Detta är inget det förbund du byter från måste meddela dig om och det är därför viktigt att du själv håller dig informerad om detta faktum. Ha som vana att säga upp din A-kassa i samband med att du avslutar ditt fackliga medlemskap om tjänsten inte är överförbar till ditt nya förbund. Om du är osäker på vad som gäller vid ditt fall – kontakta det förbund du ämnar byta till.

6. Sitt lugnt i båten – ditt byte av fackförbund är nästan alltid gratis. Detta då väldigt många fackförbund erbjuder tre månaders gratis medlemskap. Du kan vid dessa fall lugnt säga upp ditt gamla medlemskap, betala medlemsavgiften under de tre uppsägningsmånaderna samtidigt som dina första medlemsmånader i ditt nya fackförbund är kostnadsfria.

Hur byter jag fackförbund?

Om du, likt många andra, funderar på att byta fackförbund kan det ibland vara svårt att veta hur ett fackbyte går till i praktiken. Det är dock inte särskilt komplicerat att byta förbund, det finns dock en del saker du behöver tänka på. För att göra processen enkel numreras de steg du vanligtvis går igenom för att byta fack nedan.

1. Jämför de fackförbund som finns att tillgå på denna sida och gör sedan ett informerat beslut gällande det fackförbund du väljer att byta till. Om du har tur finns det många fackförbund att tillgå för just ditt yrke och vid dessa fall lönar det sig att jämföra de villkor och rättigheter du medges tack vare medlemskapet.

2. Du har nu tagit ett beslut gällande vilket fackförbund du valt att byta till. Det enklaste för dig som besökare är nu att klicka på den länk som medges på denna webbsida för att komma till fackförbundets webbplats. Väl där kan du enkelt fylla i ett digitalt formulär som bekräftar ditt medlemskap.

(3.) Vid många tillfällen kan du behöva kontakta ditt gamla fackförbund för att begära utträde. Detta görs enklast via att du kontaktar den fackorganisation du vill begära utträde från via antingen e-post, e-postformulär eller telefon. Du behöver aldrig svara på frågor vad gäller anledningen till att du vill byta fack om du inte vill – du har absolut ingen skyldighet att svara på några frågor förutom de som du inte önskar svara på.

4. Du har nu bytt fack och har förmodligen sparat en slant tack vare detta. Glöm dock aldrig bort att jämföra vilket fackförbund som du anser ger dig bäst villkor. På denna webbsida listas samtliga populära fackförbund och dess respektive kostnadsnivåer och allmänna villkor. Tänk på att regelbundet jämföra vilket fackförbund som du anser passar dig bäst om du inte är helt nöjd med ditt nuvarande förbund.

Vad är en inkomstförsäkring och varför bör jag teckna en sådan?

En inkomstförsäkring bör ses som en extra trygghet om du skulle bli ofrivilligt arbetslös. Då a-kassan enbart skyddar månadsinkomster upp till 20 900 kronor kan en kompletterande inkomstförsäkring vara en god idé. Dock är a-kassans regler något krångliga och därför väljer vi att förklara hur ersättningen från a-kassan fungerar nedan.

Om du blir av med ditt arbete har du under de första 100 dagarna rätt till 80 procent av din lön upp till 25 025 kronor vilket motsvarar 910 kronor per dag. Med andra ord klarar du dig med lite tur någorlunda bra under de tre inledande månaderna om du skulle ha oturen att bli arbetslös.

 Dag 101 till 300 sjunker dock ersättningen och baseras då maximalt på 20 900 kronor vilket motsvarar 760 kronor per dag. En inkomstförsäkring bör ses som vilken försäkring som helst.

En bilförsäkring skyddar dig om du skulle krocka med bilen, en hemförsäkring skyddar mot oväntade händelser i hemmet. Inkomstförsäkringar glöms ofta bort och många funderar inte på hur och med vilka finansiella medel man ska klara sig med om man blir arbetslös.

 Regelbundna utgifter som exempelvis bil- och villalån försvinner tyvärr inte om jobbet skulle göra detsamma. Vid listan nedan demonstrerar vi ett räkneexempel som demonstrerar vad som händer med din inkomst om du skulle ha oturen att bli arbetslös.

Varför bör jag gå med i facket?

Som medlem i ett fackförbund har du rätt till en stor mängd förmåner och kan i kort känna dig mer trygg på din arbetsplats och med din yrkesroll. Nedan listas 12 anledningar varför du bör överväga ett fackligt medlemskap.

1.Du har alltid rätt till råd och stöd vid bland annat förhandlingar. Nästan alla fackförbund som listas på denna webbsida har egenanställda jurister som specialiserat sig vad gäller bland annat arbetsrättsfrågor. En kortare rådgivning med en arbetsrättsjurist kan vid flertalet fall kosta mer än vad ett fackligt medlemskap kostar årligen.

2. Du kan vid flertalet tillfällen teckna så kallade inkomstförsäkringar som ger dig extra pengar om du skulle ha otur och bli ofrivilligt arbetslös.

3. Du får råd och stöd genom hela din karriär. Många, om inte alla, förbund erbjuder så kallad CV-granskning och granskningar av personliga brev som kan fungera som ett gott stöd inför exempelvis arbetsintervjuer. När du är anställd hjälper förbundet dig med bland annat löneanspråk och hjälper dig vid eventuella tvister med din arbetsgivare.

4. Många fackförbund hjälper även chefer i sin yrkesmässiga vardag. Yrkesgruppen är speciellt utsatt då lagen om anställningsskydd (LAS) ej innefattar chefsposter. Som chef kan du räkna med ett bra stöd vad gäller bland annat rådgivning, löneanspråk samt en ökad anställningstrygghet.

5. Möjligheten att teckna medlemskap i en A-kassa. Denna punkt är otroligt viktig och ett medlemskap i en A-kassa bör övervägas av alla som är medlem i en fackorganisation. Ett medlemskap i en arbetslöshetskassa tecknas oftast separat och bör ses som en ovärderlig försäkring som ger dig och dina närmaste en extra trygghet om du skulle bli arbetslös. Medlemsavgifterna är väldigt låga med tanke på den extra trygghet A-kassorna inbringar. Ett medlemskap i en A-kassa utgör även en förutsättning för att en inkomstförsäkring ska kunna tecknas.

6. Spännande utbildningstillfällen erbjuds av alla fack som listas på denna sida. Du kan genom att delta på fackligt anordnade seminarier och kurser utveckla din yrkeskompetens ytterligare. Flertalet fackförbund erbjuder även ekonomisk ersättning vad gäller förlorad arbetsinkomst om du deltar på någon eller några kurser.

7. Tack vare ett fackligt medlemskap har du även chans att knyta viktiga kontakter inom din bransch. Detta genom bland annat medlemsmöten, stämmor och debatter. Ett fackligt medlemskap ger dig ett enormt nätverk med människor som alla arbetar mot samma mål. Ett nytt nätverk öppnas för dig som arbetstagare eller chef bestående av hundratusentals likasinnade.

8. Extra stöd vid utlandsarbete. Många fackförbund hjälper dess medlemmar även utanför landsgränserna. Anställningsvillkor, traktamentsavtal och lönesättning skiljer sig stort mellan olika länder. Det är därför extra viktigt, och numera relativt enkelt att hålla dig informerad tack vare ditt fackliga medlemskap.

9. Många fackförbund erbjuder mertjänster såsom bland annat lönesöktjänster. Tack vare relevant lönestatistik vad gäller din bransch kan du enklare förhandla upp din lön gentemot din exempelvis arbetsgivare. Om inte digitala lönesöktjänster finns att tillgå hjälper dig förbundet att förhandla din lön på andra vis, bland annat genom att ge råd och stöd vid din nästkommande förhandling.

10. Du har ofta rätt att ta del av extra bra försäkringserbjudanden till riktigt bra villkor. En del av de fackförbund som listas på sidan erbjuder försäkringstjänster utan extra kostnad, det ingår med andra ord i din medlemsavgift.

11. Som medlem i ett fackförbund kan du vid flertalet tillfällen ta del av medlemsspecifika erbjudanden direkt kopplat till ditt medlemskap. Detta kan handla om bland annat förmånskort eller rabatter på semesterresor för att nämna ett mindre axplock.

12. Du har som facklig medlem väldigt ofta chansen att teckna medlems- och bolån till väldigt låga avgifter. Detta då ditt fack förhandlat fram räntesatser och övriga villkor tillsammans med de samarbetande bankerna. Med många medlemmar i sin organisation blir chansen för att extra bra låneerbjudande erbjuds än större.

Vad är ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare.

Avtalet reglerar ofta bland annat arbetsmiljö, löner, förmåner och försäkringar för att nämna ett mindre axplock. I Sverige finns en lagstadgad rätt att organisera sig i fackförbund tack vare den så kallade medbestämmandelagen, MBL.

Kollektivavtalen är bindande för alla som ingår i ett fackförbund. Avtalet reglerar miniminivån, inte taket för den enskilde.

 Om exempelvis Unionen har förhandlat fram en minimilön motsvarande 26 000 för exempelvis upphandlare får inte arbetsgivare bundna till arbetsgivarorganisationer som tillämpar kollektivavtal anställa personer under denna monetära gräns.

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer (eller arbetsgivare) förhandlar regelbundet gällande de anställdas villkor. Fackförbunden vill främja de anställdas intressen och arbetsgivarorganisationerna vill se att deras medlemmar (arbetsgivarna) får ett så bra avtal som möjligt.

Kollektivavtalen förhandlas oftast om årligen och påstås av många utgöra grundstommen i det fackliga arbetet.

Begreppslista

Alla är inte lika insnöade på fackförbund och inkomstförsäkringar som vi är. Det kan därför säkerligen vara lite krångligt att hålla kolla på alla begrepp som används. Vår förhoppning är att nedanstående begreppslista med vanligt förekommande terminologi ska vara till hjälp.

A-kassa

En a-kassa, eller arbetslöshetskassa kan ses som ett ekonomiskt system som gör att arbetslösa kan ha en relativt stabil ekonomisk situation, trots eventuell arbetslöshet. Arbetslöshetsersättningen finansieras delvis av den arbetsgivaravgift som din arbetsgivare betalar in på din lön samt även av de a-kasseförbund som finns att tillgå.

Vid skrivande stund finns två ersättningsnivåer. För att kunna nå den högsta inkomstnivån behöver du vara medlem i ett a-kasseförbund. Unionens a-kassa är ett exempel på ett av dessa förbund.

Arbetsgivarorganisation

En arbetsgivarorganisation har många likheter med ett fackförbund. Dock organiseras här i stället arbetsgivare istället för arbetstagare.

Det är ofta gentemot arbetsgivarorganisationer som bland annat breda kollektivavtal förhandlas fram. Den absolut tyngsta arbetsgivarorganisationen i Sverige består vid skrivande stund av svenskt näringsliv.

Centralorganisation

I Sverige existerar i huvudsak tre centralorganisationer. Dessa utgörs i sig av mindre fackförbund som har slutit upp bakom centralorganisationen. TCO är ett exempel på en centralorganisation som vänder sig mot tjänstemän.

 LO vänder sig främst mot praktiskt lagda yrken och SACO riktar sig främst mot akademiker. Lite förenklat kan man påstå att centralorganisationerna bidrar med förhandlingsstyrka (många medlemmar) och fackförbundet bidrar med specialkompetens vad gäller en specifik yrkesgrupp.

Tack vare att exempelvis fackförbundet Kommunal är en del av LO kan hela centralorganisationen förklara strejk vid eventuella tvister med bland annat arbetsgivare.

Fackförening

Kan beskrivas som en arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår. Denna organisation kämpar för att dess medlemmar bland annat ska ha rätt till rättvisa löner samt semesterförmåner.

Förtroendevald

En förtroendevald är någon som fått ett uppdrag och har tagit sig an att sköta detta uppdrag så gott denne kan. Ofta kallas till exempel politiker förtroendevalda då de utses av folket för att styra landet och utföra handlingar som gynnar landet och dess medborgare.

I fackliga sammanhang består en förtroendevald av en individ som har valts fram att förmedla fackmedlemmarnas intressen gentemot både det egna förbundet samt externa intressenter som exempelvis arbetsgivare och myndigheter.

Många fackförbund utser flertalet förtroendevalda, både lokalt och centralt. Om du söker efter lite extra ansvar och befogenheter inom det förbund du tillhör bör du absolut fundera på om en förtroendepost vore någonting för dig.

Inkomstförsäkring

En inkomstförsäkring skyddar din inkomst om du skulle bli ofrivilligt arbetslös. Detta gör även a-kassan, dock är ersättningstaket vad gäller a-kassan relativt lågt och många beskrivs ha behov av att teckna externa försäkringar för att kunna skydda hela sin inkomst.

Kollektivavtal

Kan beskrivas som ett avtal som förhandlas fram mellan arbetsgivarorganisationer samt fackförbund. Avtalet reglerar ofta arbetstagarnas arbetstider och lönenivåer med mera. Ett kollektivavtal beskrivs även kunna förhindra lönedumpning då samtliga arbetstagare har rätt till att arbeta med bra villkor. Personalen kan då inte användas för att konkurrera ut varandra.

Lockout

En strejk kan räknas som fackförbundens mest effektiva stridsåtgärd. Arbetsgivarnas främsta stridsåtgärd består av så kallade lockouter. 

När en lockout inträffar stängs arbetstagare ute från sina respektive arbetsplatser och får därmed ej arbeta. Lockouter var effektiva för länge sedan men fackförbunden har tack och lov idag byggt upp stora reserver för att klara av eventuella lockouter.

Lönedumpning

Kan beskrivas som en situation där arbetstagares löner kraftigt minskas. En lönedumpning kan ske på många sätt. Nedan följer ett exempel:

Ali och Frans arbetar som byggarbetare. De tjänar 140 kronor i timmen. Arbetsgivaren påstår vid detta tillfälle att denne måste dra ner på lönekostnaderna.

-   Ni får gå ner i lön, det är för dyrt det här! Ni ska arbeta för 90 kronor i timmen annars har jag inte råd att ha kvar er.

När Ali och Frans vägrar gå med på dessa villkor får de helt sonika sparken. Dagen efter anställs två nya byggarbetare som tjänar 90 kronor per timme. Om Ali och Frans vill ha tillbaka sina arbeten får de acceptera den nya lönenivån eller stanna hemma.

Observera att detta nästan aldrig händer på fackligt anslutna arbetsplatser, mycket tack vare de kollektivavtal som förhandlats fram. Hoppas du som läser detta även får en lite större inblick i varför det är viktigt att vara fackligt ansluten.

Medlemslån

Flertalet fackförbund erbjuder dess medlemmar att teckna så kallade medlemslån. Denna låneform kan beskrivas som ett vanligt banklån fast med lite mer förmånlig ränta. Banker vill alltid minimera eventuella risker som kan kopplas till att låna ut pengar.

Om du förhandlar själv mot en bank vad gäller lånevillkoren kan banken sätta sig på tvären och kanske endast erbjuda lån till mediokra villkor. Villkoren till medlemslånen förhandlas fram av fackförbunden och ibland även den centralorganisation som förbundet tillhör. Tack vare detta kan breda avtal slutas och alla bli vinnare.

Du får lägre ränta på ditt lån, förbundet erbjuder en tjänst som lockar nya medlemmar och banken får låna ut pengar till individer som de anser har förmåga att betala tillbaka de lån som tas.

Medlemsförsäkring

En medlemsförsäkring kan beskrivas vara väldigt likt ett medlemslån. Dock förhandlar förbundet här med försäkringsbolag istället för banker. Tack vare att många medlemmar kan försäkras i grupp blir försäkringarna extra prisvärda.

Juridiskt skydd i arbetslivet

Om du läst någon eller några av våra recensioner känner du säkerligen igen denna mening. Juridiskt skydd inom arbetslivet innebär att du skyddas gentemot bland annat skadeståndsanspråk som kan kunna krävas av dig om du är orsak till exempelvis en olycka. Skyddet inkluderar även ofta eventuella tvister gentemot arbetsgivare eller myndigheter.

Vi vill påstå att förbundets storlek har betydelse vad gäller det juridiska skydd du medges. Ju större förbund du är medlem i – desto bättre är rättsskyddet. Det juridiska skyddet inom arbetslivet har även sina begränsningar. Vi kan ge ett relevant exempel nedan:


” Pelle polis och Mona polis griper en misstänkt brottsling och blir senare anmälda för att ha varit för hårdhänta. Då Mona och Pelle är snälla poliser stämmer inte detta och det fackförbund de tillhör hjälper till med det juridiska och poliserna blir friade”


Ett typexempel på en väl genomförd juridisk skyddsåtgärd som fackförbund kan erbjuda. Om till exempel Pelle polis skulle bete sig illa på fritiden och exempelvis köra berusad hem från jobbet hjälper inte facket till. 

Det rättsskydd som erbjuds måste kunna kopplas till din yrkesutövning på något eller några sätt för att du ska ha rätt till denna.

Strejk

En strejkåtgärd innebär att arbetstagare arbetsvägrar, det vill säga vägrar att utföra sina arbetsuppgifter. Strejker beskrivs ofta som den mest effektiva stridsåtgärden som ett fackförbund kan utföra för att få sin vilja igenom.

Flertalet förbund betalar även ut ersättning till strejkande medlemmar. Denna ersättning är enligt lagboken skattefri och motsvarar ofta arbetstagarens ordinarie månadslön.

Stödstrejk

En stödstrejk innebär att ett förbund som inte är inblandat i den ursprungliga strejken även de varslar om strejk. Detta för att förbättra förhandlingsläget och samtidigt sätta extra press på motparten (ofta en arbetsgivarorganisation).

Det finns otaliga exempel på lyckade stödstrejker, bland annat kan hamnarbetarförbundet strejka när de anser att andra fackförbund blir felbehandlade. Detta ofta med lyckad utgång då mycket av Sveriges import och export bedrivs via sjöfart.

Facket som student

Som student är de fackliga medlemskapen mycket mer fördelaktigt prissatta än om du skulle gå med som ordinarie, anställd medlem. Dels eftersom fackförbunden vill locka in studenter att bli betalande medlemmar efter de studerat klart.

Men även för att studenter inte kräver lika mycket resurser som ordinarie medlemmar, det vill säga bland annat chefer och ordinarie anställda. Dessa yrkesgrupper har bland annat rätt till inkomstförsäkringar och lönestatistik. Tjänster som förstås är väldigt viktiga för övriga yrkesgrupper - dock ej för studenter.

Som student kan du ta del av ett tjänsteerbjudande enbart anpassat för dig som studerar på universitet eller högskola. Som student har du alltid rätt till juridisk rådgivning och råd och stöd vid tillfälliga anställningar som exempelvis sommarjobb eller extrajobb.

Du har även rätt till en lång rad medlemsförmåner kopplade till den fackorganisation du valt att ansluta dig till. Som student har du också rätt till andra förmånliga erbjudanden som exempelvis rabatter på hem- och olycksfallsförsäkringar.

Fackförbundet Unionen delar dessutom ut 50 000 kronor till fem extra välskrivna kandidat-, master-, eller forskningsuppsatser. Du måste dock vara medlem för att ansöka om dessa stipendier.

När du närmar dig din examen kan det vara bra att låta andra granska ditt CV och ditt personliga brev.

Du kan vid flertalet fall dra nytta av personligt anpassade råd och stödinsatser via experter inom området du väljer att arbeta inom. Detta är tjänster Unionen och flertalet andra fackförbund erbjuder dig som studentmedlem.

Flertalet fackorganisationer erbjuder även rabatterade medlemskap under det första året när du transformerar ditt studentmedlemskap till en annan typ av medlemskap (anställd, chef, egenföretagare).

Många fackförbund inklusive Unionen erbjuder även kraftigt rabatterad studentlitteratur till dess studentmedlemmar. Att bli studentmedlem i Unionen kostar för närvarande 50 kronor per månad för nya medlemmar.

Om du transformerar ditt ordinarie medlemskap (anställd, chef, egenföretagare) till ett studentmedlemskap kostar det fackliga medlemskapet endast 100 kronor under hela studieperioden hos samma fackförbund.

Vad är och vad innebär a-kassa?

En A-kassa, eller arbetslöshetskassa, är en organisation du erbjuds bli medlem i för att trygga dina inkomster om du mot förmodan skulle bli ofrivilligt arbetslös. Vid skrivande stund behöver du ha arbetat minst 80 timmar per månad under minst ett år för att vara berättigad till a-kassa.

Du behöver även vara inskriven på arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb. I dagsläget är ersättningen från A-kassan som högst under de första 100 dagarna för att efter detta successivt minska marginellt.

Du behöver även vara betalande medlem i en A-kassa under minst 12 månader för att ha rätt till full ersättning. Du kan även ansöka om ersättning om du varit medlem i mindre än ett år, ersättningen vid dessa tillfällen är dock betydligt lägre.

Det finns vid skrivande stund cirka 30 till 40 A-kassor i landet varav majoriteten fokuserar på individer som är anställda av arbetsgivare. Relevanta exempel på A-kassor i Sverige är bland annat Kommunals A-kassa, Akademikernas A-kassa och Unionens A-kassa, för att nämna ett mindre axplock.

Jag känner mig trygg på min arbetsplats - måste jag verkligen gå med i a-kassan?

Att gå med i A-kassan är helt frivilligt och kan tyvärr av många ses som ett slöseri med pengar. A-kassan bör ses som en försäkring som gör att du alltid kan försörja dig själv och dina närmaste.

Även om du känner dig säker på att behålla ditt jobb kan oväntade saker inträffa. Detta kan vara bland annat konjunktursvängningar som innebär att många inom din bransch blir arbetslösa.

En annan fara kan vara att ditt arbete outsourcas till ett annat land eller att din arbetsplats flyttar till en annan ort utanför dagpendlingsavstånd. Tänk gärna även på att för att kunna ta del av de inkomstförsäkringar som många fackförbund erbjuder måste du även vara med i en A-kassa.

Vad kostar det att gå med i en a-kassa?

Med tanke på den mängd pengar som investeras i bil-, båt- och hemförsäkringar är avgiften för A-kassan väldigt låg. Många glömmer ofta bort att försäkra sin primära inkomstkälla - sitt arbete. Ett medlemskap i en A-kassa kostar vanligtvis cirka 100 till 300 kronor per månad.

Vid fåtalet fall ingår dock även A-kasseavgiften i det fackliga medlemskapet. Vid många fall får du som fackmedlem även rabatt om du tecknar medlemskap i en a-kassa som samarbetar med eller helt tillhör ditt fackförbund.

När har jag rätt att begära ut ersättning från mitt a-kasseförbund?

När och hur mycket ersättning du kan erhålla bestäms av det fackförbund du valt att teckna medlemskap hos. Vid skrivande stund är ersättningen oftast runt 80 procent av din tidigare lön. Illustrationen nedan beskriver hur ett typiskt avtal kan se ut.

Flertalet A-kassor anammar nedanstående modell men för att vara helt säker - kolla alltid vilka regler och villkor som gäller beträffande just din arbetslöshetskassa innan du väljer att teckna ett medlemsavtal.

Om du inte tillhör någon A-kassa kan du heller inte få någon arbetslöshetsersättning via arbetslöshetskassan. Om du hunnit vara medlem i en A-kassa i mindre än 12 månader innan du blivit arbetslös kan du vid flertalet fall ha rätt till en reducerad arbetslöshetsersättning alternativt i värsta fall ingen ersättning alls.

 Om du har arbetat regelbundet i minst 12 månader och samtidigt varit medlem i en A-kassa under samma tidsperiod är du i många fall berättigad till full arbetslöshetsersättning. Tänk dock på att du måste vara aktivt arbetssökande och vara tillgänglig att ta arbeten inom pendlingsavstånd för att kunna få ut full a-kasseersättning.

Igen, var vänliga och betrakta ovanstående exempel som en övergripande och förenklande bild - kolla alltid med A-kasseorganisationen först beträffande vilka villkor som gäller just dig.

Hur mycket ersättning får jag från min A-kassa?

Ersättningsnivån utgår beräknat på den inkomst du hade innan du blev arbetslös. Den nuvarande lagstiftningen säger att arbetslöshetsersättningen ej får utgöra mer än 80 procent av din tidigare inkomst.

För att kunna ta del av den maximala dagpenningen som för närvarande är 680 kronor per dag måste du ha tjänat minst 18 700 kronor i månaden innan du blev arbetslös.

Den högre dagpenningen motsvarande max 680 kronor per dag har du rätt till i 200 dagar. Från och med dag 201 fram till dag 300 minskas ersättningsnivån till 70 procent.

Från och med dag 301 blir du tyvärr utförsäkrad och måste ta del av ett arbetsmarknadspolitiskt program tillhandahållet av Försäkringskassan, vilka också är den myndighet som ger dig ekonomisk ersättning under denna period. Om du har barn kan ersättningsperioden öka i 150 dagar. Du har då rätt till 70 procents ersättning under dag 300 till dag 450.

A-kassor och fackförbund - det kombinerade erbjudandet

A-kassorna var tidigare tätt sammankopplade med fackförbunden. Idag är det inte längre på det viset. A-kassan är idag en del av arbetslöshetsförsäkringen och finansieras främst via medlemsavgifter, men även via arbetsgivaravgifter och statsbidrag.

Den maximala dagpenningen kan av många ses som väldigt låg då den motsvarar cirka 15 000 kronor innan skatten dragits. Väldigt många fackförbund erbjuder därför en så kallad inkomstförsäkring där maxtaket för din ersättning höjs väsentligt.

Flertalet fackförbund erbjuder en inkomstförsäkring där inkomster upp till 80 000 kronor är försäkras. Många A-kassor kräver även ett medlemskap i det samarbetande fackförbundet för att du ska kunna få ersättning.

Vi anser att ett medlemskap i både A-kassa och fackförbund är att föredra. Du får då ett fullgott skydd vad gäller både arbetsrättsligt skydd samt ekonomisk ersättning vid ofrivillig arbetslöshet.

Med andra ord gör fackförbundet allt de kan om du riskerar att bli av med jobbet. Om oturen är framme och du blir arbetslös kan du tack vare det dubbla tjänsteerbjudandet även avnjuta en god levnadsstandard även om du mot förmodan skulle bli av med ditt arbete.

SACO

Svenska akademikers centralorganisation, eller SACO, driver svenska akademikers intressen och samordnar 23 anslutna förbund. Medlemmarnas intressen drivs genom tack vare bland annat opinionsbildning, utbildningar och övriga aktiviteter.

En viktig fråga centralorganisationen driver är att utbildning ska löna sig. De verkar även för exempelvis rättvisa löner, en god arbetsmiljö samt anställningstrygghet.

Centralorganisationen verkar även för att anslutna yrkesgruppers status ska öka och att yrkesgruppernas samhällsnytta synliggörs. SACO är även helt partipolitiskt obundna. De tar dock ställning i frågor som rör dess medlemsförbund och dess respektive medlemmar. Detta genom att debattera och ta ställning för dess medlemmar genom bland annat debattartiklar.

SACO verkar både centralt och lokalt. Oavsett vilken yrkestitel du har är chansen att du hittar en lokal representant stor. Som medlem i centralorganisationen har du även chans att teckna A-kassa till ett förmånligt pris via Akademikernas A-kassa.

En populär tjänst SACO erbjuder är dess lönesök som enbart finns tillgänglig för dess medlemmar. Med tillhandahållen, relevant lönestatistik är chansen större att du lyckas förhandla fram en extra bra lön tillsammans med din arbetsgivare.

Fackförbund inom SACO

Civilekonomerna

DIK

Jusek

Kyrkans Akademikerförbund

Lärarnas Riksförbund

Naturvetarna

SACO-förbundet Trafik och Järnvägar

SRAT

Fysioterapeuterna

Sveriges Arbetsterapeuter

Sveriges Arkitekter

Sveriges Farmaceuter

Sveriges Ingenjörer

Sveriges lärarförbund

Sveriges Psykologförbund

Sveriges Tandläkarförbund